v.., okutanda; take long s., okunyabnyuuka.
incessantly.
ekisejja.
sirusiru; turn s., okusiruwala, okugulika.
n., ensasi, ekiyonga; throw off s., okubaluka.
n., oluyombo, empaka, oluyoo gaano, olutalo.
name, q.v. Sserinnya bbi litta nnyiniryo. (prov.) lit. A bad name/reputation kills its owner.
obuvumi.
n., ffeeza.
okumasamasa, okwakaya kana.
okukuba, okubaalinga, okukoona. s. a light, okukoleeza ekibiriiti. s. dead, okutirimbula. s. a tent, okusimbula eweema,
gather; collect (money, taxes); requisition, cf. omusolooza; omusolo.
cf. kiserinnyabbi. See also the previous entry.
vumi.
olugero.
enkazaluggya.
n., ewuzi, ekyayi; (of harp) akalere, akatomyo; (of people) olukalala, omuyeeye.
rub dry, wipe; mop; polish (e.g., furniture); clean (e.g., a blackboard).
slip out, fall out accidentally.
bubi. .
ekifaananyi.
okumansira.
v., okutunga.
okutonta.
okufeenyerera.
okwogera, okugamba. s. about, okwogerako. s. loudly, okwogerera waggulu, okuleekaana. s. languidly, okugolooma. s. up, okuvumbula eddoboozi, okuvumbula obulago. s. very fast, okusabiiliza (ebigambo). s. roughly, okuboggola, okukaytika.
a maanyi.
ennyanja.
angu.
omwogezi.
n., akayuuyo, ekipaapi, omutanda.
n., akabonero.
omusiru, ekitooletoole, ekitwaggu.
effumu, ekkabi, ekyanga, ekkobba.
v.i. (undress), okwambula engoye.
grind (grain, flour). Abasa n'abasa, baasisinkana mu Kijonjo. (prov,) Those who milled, they met at Kijonjo. This is the final statement in a story in which two thieves simultaneously outsmarted each other.
arch, (of a woman) travel with the Kabaka, a chief or one's husband on a military expedition or a long journey, cf. omusebeyi.
reprove, reprimand; criticize.
be read, etc.
pants, pair of pants. cf. empale.
v., okussaako akabonero.
vide feign,
v., okufumita, okusabaggula, okusogga; s. fish, okuswaga.
v.tr. (harkcloth tree), okusubula, okuyimbula; (leaves) okumenyeza; (skin) okuyubula; (thatch) okusereekulula; (grain of maize) okukongola; (rib of plantain leaf) okuyubuluza.
be milled/ ground.
reeds on a fence), emmuli en- siire, plaited reeds, cf. -^akasiiro, amasiira.
one who comes. Sserwajja okwota, lukiza nnyinimu entannama. (prov.) The one who comes and warms himself at the fire prevents the owner of the house from squatting down fat the fire), sserwajjo- kwota (la) stranger; foreigner, immigrant.
n., entabiro, olukindo, awayungirwa.
n., ekibi, ekyonoono.
effeeza.
n., ekiwuuga; (weal) omuzizi.
olunyiriri, lessiga.
place on top of (e.g., food over plantains in the same Pot) fig- burden with.
also -esiira (-esidde) v.i. refl. linger, dawdle; work slowly; walk slowly, ne ntambula nga nneesiira, and I walked slowly, I dawdled along, cf. ^aka- siiro.
cf. amaanyi.
omulunnyanja.
v., okwonoona, okukola ekibi.
engeri, ekibala.
a lubombwe, a luyina, a magabo.
study (with the added notion of frequency or intensity).
Trichilia redacta.
v. (bum), okusiiriiza, okwokya; be seared (leaves), okuwotoka.
conj., kasooka, kasookedde.
use nna, q.v.
omuvubuka.
be easy to mill. cf. omusi, enso.
propel (a canoe) by punting (with a pole, mwoko, q.v.).
cause to read, etc.