vide ekiduuduli.
& tr. appl. 2 stitch hastily/temporarily. cf. olusandaggo, ensandaggo.
chief herdsman.
adj., myufu, twakaavu.
olubalama, ettale, olukalu, olubuto.
n. (of foot), munda w'ekigere, amala.
okukubiriza, okufukuutirira.
okusaasira, okumansa, okukubagiza.
okusaasaanya, okusansa; v.i., okusaasaana, okwabulukuka.
mpi, agaagavu, a kitema; vide nnakimpina; wear s. clothes, okwambala kalengeru.
adj., vide only,
it., erinnyo.
akabonero.
be found.
grow up, mature; increase in height, cf. -suumufu.
a magimbagimba; be s., okusaasaana, okwabulukuka, okutanta, okutaataagana, okugumbulukuka.
akaseera, enjala.
okusaba.
v., okunywanywagala; (bee, etc.) okuluma, okwokya; be stung, okubutuka.
ekkuŋŋaaniro.
take, transport (persons or things).
akacwano, oluyombo.
v.tr., okuyimpiwaza, eki salbkb; be shortened, okuyimpa wala.
adj. (firm), nywevu, gumu.
kodo; vide mulenganda; be s., okufutaafuta, okusuuniika; be come s., okukodowala.
sinoodi.
meet unexpectedly, surprise.
arise; stand up; be well built, make a good appearance (of persons). okusitukira mu kintu, to steal something. okusitukira mu muntu, to stand up to a person, challenge a person.
be in excess; be left over/superfluous, v.tr. exceed; excel, cf. ensusuuba.
kaliuwa, ekke.
mangu; (in few words) mubigambo bitono.
okwewunuunya, okutontoma.
n., ekkalalume, okuwunya obubi.
ekkiravvi.
plant seed in. Ata- lisiga kumpi nange z'asiga zirisaasaana. (prov.) lit. The one who does not plant near me, what he plants will be scattered. A person who does not have the same beliefs as I do will never convince me of his ways and his words will have little or no effect on me.
Mr.; madame (to princesses, wives of kings), bassebo ne bannyabo, ladies and gentlemen, ssebo wange, the poor fellow. Ssebo yajja. My father came.
v., okuwulira, okufuuwa.
obumpi.
vide alone,
v., okuwunya obubi, okucuuma; cause to s., okucuncumula. stipend, omusaala.
kabootongo; vide kabere benje, ebikaata, ebiwuukirizi, akabaata, kacuucuuke, ekikindu, oluko nvuba, amaga, amakajja, amawe nange, embaluka, embeteza, empindu, omunnyu, enkana, ensalika, e nnungu. syringe, n., ekitiiriiso.
amasiga, omusizi, ensigo. For the conv. forms see siguka.
leave (on a trip), v.tr. lift, raise, okusitula olutalo, to start a fight/battle, okusitula oluyombo/empaka, to start or. argument/verbal conflict, okusitula enkundi, to raise a fuss, start quarreling, ‘raise hell.' okusitula embeera z'abantu, to improve the conditions/raise the standards of the people, okusitula ebbala, to look well, ekyuma ekisitula, elevator, lift.
enormous; fierce, deadly, ssebukuule w'empo- logoma, a huge lion.
takkiriza.
good, ow'entomo.
masosso.
okulagaana; s. for, okulemera.
okubuusabuusa, obutakkiriza.
n., ekibegabega; (round shoulders) entumba.
okugombolola, okutuggulula.
okutabula, okugoya; (fire) okuseesa; s. up > (mob), okusasamaza, okusaanuula; (dust.) okufuumuula; (mud) okufuukuula; (quarrel) okuwakankula ennyombo.
be wiped off, etc.
ddamula, omuggo gwa kabaka.
v., okukongojja, okubaga lira.
mu, in the pi.; (a little of) use suffix ko with the verb, e.g. mpaako, give me some,
n., entunga; (in side) ekisonga, ekifumu, akasaale.
raise up; cause to stand. cf. -situfu, akasitukira, akasitula, akasitu- liro, ekisituliro, omusituka, omusituliro; situnkana.
small black cormorant, cf. ssemirindi.
n., okuteesa, amagezi.
enkwakwa, amakumi.
omuntu.
v., okutunga, okusatta, okusona.
v., okuteesa, okwekoba, okuwatanya.
v., okukoowoola, okuleekaana, okuyoogaana; (for joy) okukuba olube, okukuba emizira; (for help) okukuba enduulu.
okwegalanjula.
n. (of gun), ekigala.