more properly ku lwa prep, phrase on behalf of; for the sake of; because of. kulwa ddaaki, also lwa ddaaki adv. finally; at last; eventually; after a while, cf. ddaaki.
okulwalalwala.
v., okwambala eby'okulwanyisa.
engabo (for fighting eby'okulwanyisa).
okulumba, okulwana na.
okulumba, okulwanyisa.
okubeera, oku:yamba, okuyuna, okuddukirira, okulwanirira.
okulumba, okulwanyisa, okunaawa.
on, kubwa, kulwa.
enkaka; be bilious, okulwala enkaka.
o-: kulwana bukende, to wrestle. cf. olukende.
doggedly, kulwana bwezizingirire, to fight bravely without retreating. Enkuba yatonnya bwezizingirire. The rain came whirling down. cf. zizingirira.
okukwata; (disease) okusiigi bwa, okulwala, okuwakula obulwadde; (fish) okuvuba, okuloba; (ball) okubaka; (water) okulembeka. c. fire, okuggya omuliro. c. up, okukwata, okutuukako. try to catch up, okutuukirira.
n., olutalo, obulwa, okulwana.
v., okulwanyisa, okuziyiza.
okulwana, okuwakana, okukalambira.
v., okulwana, okuwakana, okuwa nnaanya.
v.i., okulwa, okwerabiriza; be delayed, okulabirirwa.
v., okusanga, okusisi nkana; okulwana na. . . .
v., okulwana, okukontana, okutabaala; vide nkwangu.
prep., kubwa, kulwa, olwa.
lwadde, kosefu; vide omuyi. become i., okulwala. get ill constantly, okugozoobana. be very i., okukoseka, okuyinguka. make i., okulwaza.
okulwazalwaza; be indisposed, okulwalalwala.
a- (ka/bu) a small purple king- Mr. Sandman, okulwala akasumagizi or okuba ng' eyalya akasumagizi, to be drowsy/ sleepy (particularly when there is something which needs to be done), cf. sumagira.
e- (ki/bi) red earth/ocher used in painting canoes.
be, okulwa; vide okukeerera, okukeerererwa, okwekunya; make l., okulwisa.
okulattalatta, okulangajja, okulwa, okwesiisa, okwekonereza, okwesiira.
okugayaala, okulattalatta, okulwa, okudagada, okulangajja, okwesiisa, okwenyinyongoza, okujeeruka.
lwisanya (-lwisanyizza) v.i. recip. caus. delay each other. cf. kulwa ddaaki, lwaddaaki.
e- (n/n) speed, as an adv. quickly, swiftly, okusala ku mbiro, to cut down one's speed, okulwala embiro, to have diarrhea, cf. obunnambiro.
o- (mu/mi) moon; month, omwezi omuto, the new moon, okulwala omwezi, to be in a menstruation period, omwezi omukazi (- ttoggo, q.v.), the rainy season between February and June, lit. the feminine month, omwezi omusajja (= ddumbi, q.v.), the rainy season between August and November. The Luganda names of the months are: Gatonnya, January; Mukutulansanja, February;. Mukulukusabitungolungo, March; Mugulansigo, April; Muzigo, May; Ssebaaseka, June; Kasambula, July; Mwaka musajja, Muwakanya, August; Mutunda, September; Kafuumuulampawu, October; Museenene, November; Ntenvu, December.
e-: okulwana enkwangu, to fight with stones.
disastrous, totally destructive. olutalo nnamuzisa, a disastrous war. eby'okulwanyisa binnamuzisa, nuclear armaments, atomic weapons, yegu nnamuzisa, Asian flu. ebisolo nnamuzisa, deadly animals, nnamuzisa w'obufumbo, destroyer of marriage, cf. zika, omuzisa.
v. (child), okulera; (sick) okujjanjaba, okulwaza.
red, eggerenge, ekikulwa.
okuziyiza, okulwana na.
have, okulwala amabeere.
Olusukulwa Katonda, Eggulu.
okuziyiza, okulwana, okuwalira, okukungubala.
for the, kubwa, kulwa.
v., okulwanagana, okukuba gana; (of noise) okufaakuuza.
is not. Si kitabo. It is not a book, si kulwa nga, conj. lest, in order that...not.
be, okusesema, okutanaka; fall sick (ill), okulwala; (be disgusted) okutamwa.
v.i., okulwala; (cause to vomit) okusesemya; (disgust) okutama.
in order that ... not. Nnatya okwenyeenya si kulwa nga nneeroopa. I was afraid to move lest I should give myself away.
v., okulwanako.
a mpola; be s., okulwa, okulemba.
etc. ...sikulwa nga mbaso- mbera akabasa, ...lest I get them into danger/trouble.
okulwana, okufuba, okuwakana.
v., okulwana, okwevunvubika, okufunvubira, okugagalana, okubabbatta, okubakana; s. into (garment), okubambalika.
be, okulwa, okugayaala.
okulindirira, okulwawo.
eky'okulwanyisa.
Olunakulwa Pentekooti.
okumeggana, okulwana bukende.
eby'okulwanyisa, arms, armaments.
o- (mu/mi) stem/stalk of a plantain tree; type of necklace made from the flowering stem of the plantain; collar; one afflicted with congenital paralysis (of the spine); yoke (of oxen); pair, couple, omugogo gw'engatto, a pair of shoes, okulwanirira ettooke nga likyali ku mugogo, to fight over a bunch of plantains which is still on the stalk; i.e., to count ones chickens before they are hatched, cf. ggogolo, eki go go, olugogo.
o- also omulemampangu kind of tree with very hard wood, Pappea ugandensis. century, with the -a of rel. modern, up-to- date. eby'okulwanyisa eby'omulembe, modern arms/armaments. The plur. emi- rembe has the additional meanings: peace; safety; as adv. safely. Twatuuka mirembe. We arrived safely, emirembe n'emirembe, for ever and ever. Emirembe ngalo. Things come and go, lit. generations are fingers.
derived from the personal name Mannyowenu, a very easygoing general with the -a of rel. of the character of a joke, ne nseka nga nduyita lwa mannyo wenu, and I laughed thinking it (lit. calling it) a joke. Ebyokulwanyisa ebyakozesebwa byali bya mannyo wenu. The arms which were used were ridiculous/playthings/a joke.
-ewazibwa (-ewaziddwa) v.i. caus. pass. refl. be made to avoid; be forbidden. Abaana beewazibwa ensiri baleme kulwala. Children are kept away from mosquitoes so that they won't get sick.