a- (li/ma) formerly food presented to the Kabaka; wonderful thing, now used mostly as an attribute of another noun wonderful, magnificent, ebintu bingi eby'amakula, many wonderful things, mu- kazi makula, a gorgeous woman, cf. ekkula.
e- (1 i/ma) something very precious/ valuable/rare. For meanings of the plural see ^amakula.
o- also omwemakuzi (mu/ba) meddlesome person, meddler, cf. ^makula, -emakula.
okutoola, okutwala, okuddira, okwemakula. t. away, okuggyawo. t. off, okuggyako, okubereekulula; (clothes) okwambula; (bedding) okwalula; (boots) okunaanula. t. out, okuggyamu; (tooth) okukuula. t. city, okumenya. t. in from drying, okwanula. t. inside, okuyingiza. t. care, okwegendereza. t. care of, okukuuma. t. a walk, okutambulako. t. hold, okukwata. t. off the head, okutikkula, okw etikkula. t. oath, okulayira. t. breath, okussa omukka. t. down, okuwanula; (house) okw abya, okuzimbulula; (tent) okusimbula. t. leave of, okusiibula. t. up, okusitula; (mats) okwalula; (choose) okulonda, okweroboza.
amakula.
improve, okubennanya ng'olutta ow'etlulu, to be simple, be a snap (like killing a one-eyed man). Ttiimu ya Ssemakula bwe yazze ewaffe okuzannya omupiira okugigoba twabennanyizza bubennanya. When Ssemakula's team came to our place, it was the easiest thing in the world to beat them. Essomero libennanya bubennanya amagezi g'omuntu. School just sharpens a person's wits.
take in the hand, grasp.
v.i., be in a m., okuvvunkana, okwemakula, okwetabika.
have the habit of picking up things, okwemakulira ku bintu ebitali bibyo, to tamper with things which are not your own. cf. omwemakuze.