enjuba; (light of) omusana; hot s., essana.
akanuunansubi.
squat on one's haunches.
Ssande, Ssabbiiti; (R.C.) Ddominika.
okwawulamu, okukutulako.
etc. Tonsundirako lubuto. Get away from me, lit. don't shake your stomach in my direction. cf. -sunde, ^omusunzi, essundiro.
omulenganjuba.
scoff at, deride publicly, cf. ^omusunzi.
become angry.
be angered at. ku- sunguwalira mulimu, to do a job with determination and vigor.
obusungu, akasunguyira, essungu.
a kikoma.
a musana mungi.
stick up (of the hair); be disheveled, cf. ekisunsu.
etc.; use for pinching/scratching, okusuny * ku muntu, to warn someone, get an idea across to someone by a wink or a gesture.
ekisungwa, ekitanyi.
okusunguwaza, okunyiiza, okusaakaanya.
obusungu, ekiruyi; vide e bbogo.
be, okusunguwala, okukwati bwa obusungu, okwekolobola, okwejuumuula, okutabanguka, okutuggubala; make angry, okusanguwaza, okukabiriza.
wa busungu.
ensolo; also vide ensunu, entalaganya, enjobi, etc.
obusungu, obukali.
crack, crackle; give off sparks, flare up; burst, explode; blow up; throb, tinglejfo/ the fingers, etc.); be very hot (of sunshine); come out, debouch (of a small road or path); fig. break out (of war, sickness, etc.). Olutalo lubaluse buto nate mu Bulaaya. War has broken out again in Europe.
burst open; snap; crack (as of glass); break, break off; break open. Omusana gubanduse. The sun is very hot. Yabanduka enseko. He burst out laughing. Olugoye lwe lubanduse mu nkwawa. Her dress has split open under the arm.
q.v. come up, emerge (from water); be revived/restored; recover. Bbuka! Gesundheit! (Said to one who has sneezed.)
e- usually plur. (ki/bi) chaff; fig. disreputable people, riffraff.
v., okwera; (hair) okusunsula; (teeth) okusenya; b. off, okuwee weeta.
e- no plur. (n/n) west, lit. (where) falls-the-sun. See gwa, enjuba. Contr. ebuvanjuba.
o- (bu/-) anger, ire, wrath. cf. -sungu, sunguwala.
amata amasunde.
e- no plur. (n/n) east, lit. (whence) comes-the-sun. See va, enjuba. Contr. ebugwanjuba.
omusune.
ebisusunku, ebirerya.
obusungu, olunyiigo, okwemulugunya.
nnamusuna.
obusungu, ekiruyi.
a busungu, a kiruyi.
v., okusunda.
ensunu; Thomas c., entamu.
v., okusunsula, okusanirira, okulambulula.
gevvu, nene; vide di byoto, omuwaladdume, ssebinaagina, ssekimpanika; become c., okugejja, okusembeesa ebbuto, okusunguka olubuto.
akasunduba.
adj., a busungu; become c., okunyiiga.
be, okwesansabaga; (persons) okwesunsulika.
obusungu, ekinyiigo.
okusunguwaza, okukabiriza.
okusunguwaza.
obusungu.
ensunduba.
a busungu, sunguwavu.
adj., ggya; (milk) su, sununu; (meat, etc.) bisi.
govern; control, master; manage; domineer, iord it over; tame; keep (domestic animals). kufuga busungu, to control one's anger, kufuga kidduka, to drive a vehicle with skill.
okunyiikaala, okusunguwala, okuloma; give off fumes, okufuumuuka, okunyooka omukka.
a busungu; be f., okuswa kira, okwekalaga, okusunguwala ennyo.
obusungu, obukaali.
e- (li/ma) lit. large cloth, okusa- lawo eggoye, to straighten out a misunderstanding, clear up a point, settle an unresolved situation. Eggoye lyasaliddwawo.
v. (cotton), okusunsula.
enziku, enjoka ensajja, ekisununu, enjoka za kisombi, lukuumabintu, lukuumawaka.
a busungu.
n., ebbugumu, olubugumu, olubenge,nnabuguma; (anger) obusungu.
nnakinsungwa.
v., okusuubira, okwesunga.
sunguwavu.
ekikuta, ekisusunku. .
sunguwavu, a ntondo, b ntozo.
be, okusunguwala.
obusungu.
okusunguwaza; be infuriated, okusunguwala.
sunguwavu.